Sagan om "Du är min man" är över

Efter 278 veckor, det vill säga mer än 5 år tvingades låten "Du är min man" att lämna Svensktoppen. 

Det var den 11:e juli 2004 som Benny Anderssons Orkester och Helen Sjöholms låt "Du är min man" gick rakt in på Svensktoppens förstaplats. I stort sett har låten slagit alla möjliga rekord.

Känslorna bland Svensktoppens lyssnare är starka efter beskedet att låten inte kommer spela någonting mer. Tryck här för att läsa mer och lyssna vad Stockholmsborna tycker om detta.

/ Malin


Bild och fakta: www.sr.se


Ensam kändis på vilsen jakt i litet fiskesamhälle.

Kleerup förföljer mig. Njea, kanske inte riktigt, men man skulle kunna tro det. Ursäkta mig, jag är lite uppspelt just nu. Inte för att jag tycker att Andreas Kleerup är "en jättestor, tuff kändis", men ändå. För en vecka sedan kom han in i sportaffären där jag jobbar och köpte en träningscykel och hantlar av mig. Vilket jag tyckte var ganska uppseendeväckande med tanke på vad man hört om hans hälsa innan. Jag fick då reda på genom Kristina att han tydligen fått huvudrollen i en kommande film och att träningscykel skulle kunna vara en anledning därför.

Vet ni vad som hände för cirka tio minuter sedan?! Jag såg han, på Tjörn. Ja, alltså på den här lilla ön som jag är uppväxt på. Jag var på besök hos min mormor när jag ser en person bakifrån längre ned på gatan som ser otroligt lik ut just Andreas Kleerup. Jag säger åt mamma att köra en omväg för att köra förbi honom, för att få en bekräftelse på att "det var en person som var lik honom, men det var inte han". Den bekräftelsen fick jag inte istället så var det han, i egen hög person. Gående mitt inne i det lilla fiskesamhället där jag vuxit upp. Helt ensam var han också. Till saken hör att jag vet att det just nu pågår en filminspelning härute på ön, kanske finns det därför ett samband. Att det helt enkelt är i denna filmen han ska göra huvudrollen. I så fall kan det till och med vara så att han bor i min gammelmosters hus, som de hyrt ut till filmregissören med flera. Tänk så konstigt det kan bli.

Visst, att man har sett Peter Harrysson och Jan Josefsson härute, men de är här på ett annat sätt. De bor härute. Jag blev så paff på andra sidan bilrutan när vi körde förbi så jag stat och talade högt för mig själv. Komiskt. Knäppt. Och lite charmigt. Klerrup, iklädd en randig rosa T-shirt, helt ensam och smått vilsen, på den lilla gatan som jag så väl känner till. Kanske skulle detta kunna få mig att ta en cykeltur nu, för att bara få reda på var han håller hus, fast nej. Jag är ingen Stalker. Jag är bara en nyfiken liten mediamänniska. Mamma tyckte vi skulle stanna bilen så jag kunde göra en intervju med honom, Hah! Hur hade det blivit och hur hade han reagerat. Kanske vi skulle ha gjort det, så ensam som han verkade så hade kanske vårt sällskap varit till tröst, kanske hade han till och med velat få skjuts i våran skrotiga bil. Troligtvis inte, men kanske....

/ Malin

Bild lånad från: http://sundaymorning.nu/


Inspiration

...kanske är just det som livet handlar om.
Att ha, att få, att sträva efter. Hela tiden.

En del inspiration har du inuti dig själv, en annan del måste man skaffa sig. Och så finns det den inspirationen du får genom andra. Att bli inspirerad, att iakta och sedan skapa sig en egen källa utifrån han eller henne, den eller det. Inspiration på gott och ont, bra och dålig inspiration.

Det kanske handlar om vem du umgås med, personen du själv är - eller försöker att vara. Eller inte minst från dina föräldrar. Frågan är vem som inspireras mest, eller i alla fall på "rätt sätt". Personen som haft det mest serverat på silverfat eller den personen som fått kämpa till sig allt han eller hon står och går i.

Svaret finns inte, inspiration är kanske något vi får lära oss kunna hämta, dels då ifrån varandra. Att vi inte ser varandra som konkurrenter utan som utomordentligt bra inspirationskällor.

Jag tror i alla fall på inspiration och kraften bara rätt tankesätt och vilja kan ha - och hur långt det kan ta oss. För i slutändan bär vi ändå inte på samma ryggsäck.




/ Malin

Minnen av aprilhimlen


Det var bara april, men visst kändes det som en sommarkväll. Solen glittrade i vattnet när den sakta gick ner. I bilen satt vi med varsin salt klubba i munnen och smidde planer inför den verkliga sommaren. Leende och med en bra känsla i magen. När inga ord fanns kvar kröp vi bak till baksätet och försvann in i en förlorad tonårsvärld. Långt senare skrattade vi åt imman. Och det finns bara ett ord; kärlek.

/ Kristina

En känga åt Kupé

Ni som åker tåg känner säkert till tidningen Kupé.. i lördags när jag skulle åka till Karlstad tog jag upp februarinumret men det räckte med bara ett ögonkast på tidningens framsida för att jag skulle bli grymt irriterad. Månadens kändisporträtt handlade om Magdalena Graaf och det var också hon och hennes namn som prydde framsidan. Så långt lugnt. Men nedryckaren "Från blond bimbo till seriös brunett".. ? Va? Skojar de? För om det är formulerat med allvar är resultatet i mina ögon inget annat än ett skämt. Och som bekant kan det vara lite svårt att nå ut med ironi i textform..

Jaja tänker ni, Kristina är blond och den där formuleringen gör väl inte så mycket. Men om jag reagerade har säkerligen några till gjort det och det räcker för att det ska vara fel. Visst, ofta sägs det att en text är riktigt bra när den på något sätt berör läsaren och väcker känslor. Ilska, glädje, sorg, spelar ingen roll. En bra text berör. Men jag kan inte låta bli att bli arg och irriterad på journalister eller redigerare som genom dåliga formuleringar, som denna förlegade stereotypisering, spär på den växande misstro som finns mot journalistkåren. Speciellt med tanke på att Magdalena själv i "antingen eller" valt blondin framför brunett...

Vad tycker ni om formuleringar likt denna? Är det okej? Är det jag som överreagerar?

Om skokastningen är det nya sättet att visa sitt missnöje skulle jag med glädje kaste en sko på Kupés chefredaktör.





Där drog jag ett streck.. för till något helt annat.

Dagens:
låt - Make you feel better med Red hot chili peppers
tv-program - Popcirkus (som jag tittar på just nu, väntar på Mando diao!)
sms - var ett mms på min snygga pojkvän!
mat - mc donalds, mums!
jobb - I Tanum och Strömstad (massa tid i bilen..)

Ha en bra kväll!
/ Kristina

ett skönt litet citat


"För konsten skull slår jag en klack istället för att skjuta på mål. Jag skulle kunna spela fotboll utan mål."


Det sa Håkan Hellström, för en stund sedan innan han sjöng och sedan delade ut priset till årets back. Jag ler. Han är underbar.



Håkan Hellström på Hultsfred-08. Foto: Kristina Stulken


Nu måste, måste, måste jag skriva vidare på det som egentligen är viktigt!
// Kristina

...


No song unheard

Säg inte hej om du inte menar det.
Läs ingen bok om du inte har inställningen att den kommer att beröra dig.
Lyssna inte på musik om den inte kan sprida en känsla.
Påstå dig inte må dåligt, om du inte gör det.
Bjud ingen på middag om du vill ha något i gengäld.
Säg inte förlåt för ingenting.
Köp ingen lott om du inte litar på vinstkänslan.
Spela aldrig mina favoritsånger om du inte vill att jag ska bli nostalgisk.
Skratta inte utan att ha någonting att skratta åt.
Utnyttja ingen för att fylla dina egna behov.
Tvinga aldrig någon att tycka som du vill.
Tänk inte alltid först innan du gör det.
Spara inte alla dina vackra ord för någon annan gång och tillfälle.
Älska aldrig någon för att slippa älska dig själv.







The Hellacopters - No song unheard

// Malin

RSS 2.0