_

Jag har druckit en Corona i hopp om att allt skulle bli bättre. Det blev det inte. Snarare gjorde den alkoliserade smaken mig ännu mer bitter. Läste Sandahls krönikor för att bli på lite bättre humör, men inte ens det kunde få min smått ledsna kropp att må mycket bättre. Jag skulle gått ut ikväll, en sista kväll på västkusten för den här sommaren, självklart bildades det problem kring allt, bara därför. Ja, det är så jag ser det - just för att jag för en gång skull visste exakt vad jag skulle ha på mig, skorna var omklackade och håret plattat. Just därför gick det fel, vid mållinjen. Jag vet, en utgång är inte allt, men jag kan trots det inte sluta fundera över varför små missöden alltid inträffar i min omgivning.

Halv tolv är klockan. Lika patetiskt som att gå ut själv nu för att svänga på höfterna, lika patetiskt känns det att gå och lägga sig. Naglarna är till och med klarröda - tånaglarna likaså. Typiskt. Finmiddag har jag också varit på, i min finaste långklänning och drack gott rödvin som la sig som ett fint bottenlager för kvällen. Som senare visade sig inte skulle bli mer än det glaset vin och en patetisk Corona. Det regnar. Ösregnar. Min systers kvarlämnade en och tjugo säng är täckt av mina högar med kläder som jag optimistiskt tror att jag ska få plats med i mina väskor. Patetiskt.

Last thing I remember, I was
Running for the door
I had to find the passage back
To the place I was before
'Relax,' said the night man
We are programmed to receive
You can checkout any time you like
But you can never leave

Kanske tatuerar jag in någon fras av texten över någon gång, kanske inte. Jag fick i vilket fall reda på någonting jag inte visste om denna låt idag, det var fint. Men oj så mycket svårare det kommer bli att höra denna nästa gång och nästa gång igen. Men, nu ska jag inte skriva mer skit. Inget mer patetiskt för idag, trots att det inte är patetiskt att skriva detta inlägg, skulle varit mer patetiskt att inte skriva det. Det är ju trots allt mer eller mindre så här det känns, kändes. Jag blev välsignad idag dessutom, av en man som bara har velat det bästa hos alla människor, hela livet. Det var fint. Mitt svar till honom blev "tack så mycket", jag visste inte vad man skulle svara i en sådan situation. Han förstod nog det. 

/ Malin